I tekniska beräkningar kan man grovt vidta följande faktorer:
1 KG >>10 N 1 at >>1 bar 0,1 m³/s = 100 l/s
1 KM 0,75 kW 1 mbar >>0 mmH₂O = 100Pa

Grundläggande regler för val av fläktar

De grundläggande tekniska parametrar som används när man väljer en fläkt:

1. Fläktens prestanda,
2. Mediumets hastighet,
3. Tryck,
4. Temperatur på mediet,
5. Sammansättningen av mediet (stoft innehåll?),
6. Ljudnivå,

Typ av rum:	Antal luftomsättningar per timme [1/h]
Pannrum	20 ÷ 30
Målning	10 ÷ 15
Tillverkning, elektriska komponenter, plast	10 ÷ 15
Motorverkstad	20 ÷ 30
Allmänna verkstäder	3 ÷ 6
Metallbearbetning	30 ÷ 60
Tvätt och kemtvätt anläggningar	30 ÷ 60
Målerie	30 ÷ 60
Lager, depåer	÷ 6
Svetsning	15 ÷ 30
Allmänna monterings lokaler	4 ÷ 8
Bagerier	20 ÷ 30

Tabell 2. K-faktor för offentliga anläggnigar och byggnader.

Typ av rum:	Antal luftomsättningar per timme [1/h]
Bank	3 ÷ 4
Kaféer, barer, etc	10 ÷ 12
Personalmatsalar	5 ÷ 10
Biografer, teater	5 ÷ 8
Boende utrymmen	8 ÷ 12
Danslokaler	6 ÷ 8
Garage	6 ÷ 8
Gym	6 ÷ 12
Skönhetssalonger	10 ÷ 15
Operationssalar	4 ÷ 6
Storkök	15 ÷ 30
Laboratorier	8 ÷ 12
Tvättstugor	15 ÷ 30
Våtrum, badrum, WC	15 ÷ 30
Bibliotek	3 ÷ 5
Kontor	4 ÷ 8
Mörkerrum för framkallning	10 ÷ 15
Studio inspelnings rum	10 ÷ 12
Restauranger	6 ÷ 10
Klassrum	2 ÷ 4

Typ av arbete:	Luftförbrukning Vk [(m3/h)/person]
Kontorsarbete icke-rökare	20 ÷ 25
Kontorsarbete rökare	30 ÷ 35
Lätt fysiskt arbete	45
Tyngre fysiskt arbete	60

Tabell 4. Flödeshastigheten V beroende på vilken typ av process som utförs.

Teknisk process:	Flödeshastigheten V [m/s]
Flöde vid matlaning hemma	0,15 ÷ 0,2
Flöde vid matlagning i industrikök	0,2 ÷ 0,25
Damm ifrån tankar	0,25 ÷ 0,5
Damm ifrån avfettning	0,25 ÷ 0,5
Damm ifrn svetsning och galvanisering	0,5 ÷ 1
Damm ifrån lakeringsbås	0,7 ÷ 1
Damm ifrån kvarnar etc,	2,5 ÷ 10

Tabell 5. Flödeshastigheten V beroende på vilken typ av medium som ska transporteras.

Typ av transporterat medium:	Flödeshastigheten V [m/s]
Damm	9
Mjöl	13
Slipdamm ifrån metall	15
Träflis	18
Tunga avfall	20 ÷ 25

Mer avancerade urvals beräkningar av luftmängd och luftomsättning är även baserade på värme och masstransport (fukt + luftmassa).

Beräkna motstånd i ett ventilationssystem

Till och frånluft eller annat medium transporteras till eller bort till en lokal via cirkulär eller rektangulär kanal. Ifrån den allmänna Bernoullius lag förutsätts att det totalta tryckfallet i kanalerna Δp_st utrycks med formeln:

p_s är statiskt tryck, och den utövar påtryckningar på kanalväggen parallellt med mediumets färdriktning.
p_d är det dynamiska trycket och är associerad med en specifik flödeshastighet.
Summan av det statiska p_s och dynamiska trycket p_d defineras som det totala trycket p_c :

Ur ekvationen oven kan man se att under glödet genom kanalerna så är det total tryckfallet som orsaker förluster. Den totala tryckförlusten i kanalen eller i ventilationssytemet uttrycks av summan av linjärnt  Δp_t (friktion) och lokala tryckförluster Δp_m (loka förlust):

Förluster i samband med det linjära motståndet för kanalen i ett tvärsnitt, uttrycks i allmänhet med formeln:

där:
l - kanal längden [m],
R_t - kanal motståndet per meter [Pa/m],
R_h - kanal radien [m],
λ - friktionskoefficienten beroende på Reynolds tal och grovhet på kanalen,
v - genomsnittliga lufthastigheten [m/s],
p - luftens densitet [kg/m³ ].

Kanal radien är lika med förhållandet mellan kanalens tvärsnittsarea till sin omkrets:

R _h =F/U för ett cirkulärt tvärsnitt av R_h =d/4

För kanaler med cirkulär utformning publiseras friktions enheten i tabeller och i diagram. För att bestämma resistansen för en enhet med rekdtanggulärt tvärsnitt måste man utse den så kallade motsvarande diametrn enligt formeln:

där:
d_r - motsvarar diametern för en rektangulär kanal,
a - bredden på kanalen,
b - höjden på kanalen,
därefter läser man av firktions enheten i tabeller och diagram som om det skulle vara en cirkulär kanal med en diameter d_r

Lokalt motstånd uttrycks som en funktion av dynamiskt tryck:

- det lokala luftmotståndet bestämms experimentellt.

Den mängd lufttryck som behövs beror på det totala motsåndet som ingår i hela ventilationssystemet (kanaler, luftintag, ljuddämpare, filter, förändringar i tväsnitt och flödesrikningar osv) eller så kan systemet ha externa tekniska krav som måste uppfyllas.
 

Karakteristiken på en fläkt är beroende av ett visst tryck vid ett förutbestämt flöde. p_c fläktens statiska tryck består av summan av total och det dynamiska trycket:
1. dynamiskt tryck till följd av flödet genom fläkten p_d :

2. den statiska tryckskillnaden fläkten producerar mellan fläkten in och utlopp Δp_s.

När man väljer en fläkt ska man bestämma den punkt på fläkten kurvan som stämmer överens med kraven på ventilationssystemet. Det är viktigt då att punkten på kurvan som visar tryck och flöde är lika med eller översiger de krav som finns ifrån ventilationssystemet.

Effekten på fläkten kan beräknas med följande formel:

där:
V - fläktens prestanda vid arbetspunkten [m³/s]
Δpc - totalt tryckfall vid arbetspunkt [Pa]
n_i - innre effektivitetn på fläkten

Vid beräkning av erforderlig motoereffekt bör hänsyn tas till ökning av strömmen på grund av toleranserna av fläkten. Det är viktigt att du är väl medveten av toleranserna av mätningar som gör på drivlinan till fläkten.

 

Ljud är en våg som utgår ifrån centrum, där svängningaran gör att partiklar rör sig i en harmonisk rörelse. Beroende på ett rums utförande kan lokala högre och lägre ljudtrycks nivåer uppkomma. Ljud är en våg som också bär enegri med sig. Ljudnivån bestäms oftast med hjälp av två gund tal:

1. Ljudtrycksnivån L_p uttrycks av förhållandet mellan ljudtrycket p₁ och tryck referensen i standarden.
p_o = 2*10^-5 Pa, enligt relationen:

vilka förändringar som uppkommer är en funktion av avståndet mellan l₁ och l₂ ifrån ljudkällan, enligt relationen:

2. Ljudeffektsnivån L_w uttrycks av relationen till L₁ och L_o =10^-12 W enligt relationen:

Ljud består av vågor i oilka frekvenser så att ljudnivån är ofta som ett spekrta fördelat på ett frekvensband. Medeltrycket eller ljudeffekten av ett fåtal mätningar bestämms enligt relationen:

Katalogen och hemsidan innhåller trycknivåer eller ljudeffekt på skalan dB(A). Skalan dB(A) reflekterar ljud på hörbara frekvenser mellan 16 och 20000 Hz.
Anordningen för mätning av buller är utrustad med lämpliga filter som tar hänsn till skalan i dB(A).
Alla mätresultat ges i skalan dB(A).

 

Fläktarnas teknisk specifikationer presenteras med följande fasta värden:
luftens densitet ρ = 1,2 kg/m³ ,
lufttrycket p = 1013 hPa,
temperaturen t = 20 °C
och antaget ett konstant varvtal på fläkthjulet n = konst rpm/min.

 

- För att minimera effekt minskningen på grund av turbulents luftflöde rekommenderas att fläktkanalen vid utblåset och insuget ska vara en rak sektion. Sektionen kan vara enkel kanal eller ljuddämpare. Minsta längden på den raka kanalen bör vara:
L = D - på sugsidan,
L = 3D - på trycksidan, 
Motsvarande diameter för rektangulära kanaler beräknas enligt formeln:

Takdon används för att distrubuiera luften korrekt i ett utrymme. Deras korrekt utformning och placering är grunden för god ventilation.

Grunden för att välja en viss typ av diffusor, förutom fråga om estetik, bör bestämmas av antalet luftutbyten som erfodras i rummet. Diffusor-typ beror på antalet luftomsättningar i tabellen.

Vid fastställandet av fördelningen av diffusorer bör man om möjligt (symmetrisk) plasera donen i rummet för att eftersträva en jämn fördelning av luften i rummet. Rikta inte luftflödet mot väggarna, utan tvärtom - från väggen in i rummet. Du bör försöka att bibehålla kompatibiliteten med det naturliga flödesriktning orsakade av värmekällor (radiatorer, konvektorer etc.). Diffusoreran ska helst placeras i taknivå och enhetligt. Se till att luften inte träffar ett hinder, såsom balkar, strukturella element, belysning element, etc. Annars bör du ta hänsyn till detta, eftersom luftströmmen kan ändra riktning under påverkan av hinder.

Vänligen ange den acceptabla nivån av ljud i rummet. Data från tabell kan användas som en guide, som normalt används för riktvärde i olika utrymmen.

 

Fastställande av den maximala räckvidden 

Välj diffusor som uppfyller dina antaganden 

• Välj en diffusor crirka 5 dB uder tillåtna ljudnivå
• ljudtrycket anges i dB (A), som inkludera upptaget ljudtryck av rummet på ca 10 dB, I händelse av en skillnad i aborption av rummet bör denna korrigering ingå.

Antaganden som ingår i tabellerna

• Den maximala räckvidden är definierad som avståndet från framsidan av diffusor till den punkt där strömmen hastigheten på axeln sjunker till 0,2 m/s
• De genomsnittliga värden kan interpoleras
• Tilluftstemperatur kan uppgå till högst 10°C till 15°C över den genomsnittliga rumstemperaturen
• Alla data på området ges för den så kallade, taket effekten (Slip Stream)
• Placering av diffusorn under 60 cm från takytan kan leda till effekt förluster, pga effekten av att sticka en ström till en plan yta, som är begränsad. Detta kan orsaka brist på ett stabilt luftflöde och då orsaka vindbyar
• Tekniska data är lämpliga endast om luftströmmen matas till spridaren (diffusorn) är enhetlig (ingen turbulens). Detta innebär att diametern på luft i matarledningen bör överensstämma med diametern på spridaren och anslutning. Innan diffusorn ska anslutningen vara en rak rördel med en längd av minst tre diametrar.

Täckningen får inte överstiga den högsta tillåtna området vid den antagna höjden av taket. Detta beror på ökad tjocklek av jetströmmen då avståndet från spridaren ökar. Den maximala räckvidden för de olika typer av spridare, beroende på höjden av rummet representerars i mönster nedan i tabellen.

 

Diffusor spridare som har installeras kan då verifieras genom att undersöka deras prestanda empiriskt. Det finns flera mätmetoder. En av dem är att mäta hastigheten i kanalen anslutning, med hjälp av till exempel ett pitotrör. Mätningar kan utföras även på framsidan av diffusor, men denna metod är mindre exakt.
Metoderna för mätning, beräkning och koefficienter för varje typ anges nedan.

 

V₀ = 0,0021 * v * N

där:
V₀ - kapacitet [m³/s],
V - genomsnittliga flödeshastigheten mäts på framsidan av spridaren [m/s],
N - antal öppna platser,

2. Perforerad spridare PTVM
Ungefärliga luftvärden:

V_o = 0,001 * w * v

där:
V_o - kapacitet [m³/s],
v - genomsnittlig flödeshastigheten i horisontell riktning, mäts i mitten av luftintaget ca 13 mm under fronten,
w - en konstant faktor ifrån tabellen

Mätningarna bör utföras i mitten på varje sida av spridaren. När det gäller:
4-vägs luftflöde: 4 mätpunkter
3-vägs luftflöde: 3 mätpunkter
2-vägs luftflöde: 2 mätpunkter
1-vägs luftflöde: 1 mätpunkt
Koefficienterna ges för utförda mätningar i pitotrör.

3. Kvadratisk spridare LTVM
Ungefärliga luftvärden:

V₀ = 0,001 * w * v

där:
V₀ - kapacitet [m³/s]
v - som i fallet PTVM
w - en konstant faktor ifrån tabellen